144 Hz ger jämnare rörelser än långsammare bildlägen
Uppdateringsfrekvensen anger hur ofta skärmen kan visa en ny bild. Vid 144 Hz får spelmotorn tätare tillfällen att presentera nya bildrutor än vid långsammare bildlägen. Det märks främst i snabba panoreringar, när du följer en bil, vrider dig i en korridor eller siktar på ett rörligt mål. Rörelserna ser jämnare ut och musens förflyttning upplevs mer direkt.
Effekten blir störst i tävlingsspel, där små skillnader i rörelse och riktning påverkar siktet. Philips Evnia använder 144 Hz tillsammans med 0.03 ms responstid, medan även budgetmodellerna i urvalet når 144 Hz. Frekvensen skapar dock inte fler bildrutor än datorn faktiskt levererar. En stabil bildfrekvens och rätt synkronisering behövs för att minska ryck och bildrivning. En gamingskärm 144hz passar därför både snabba spel och vanlig spelunderhållning.
Högre frekvens kräver rätt kabel och inställning
Skärmen måste få rätt signal för att verkligen använda vald uppdateringsfrekvens. Kontrollera därför upplösning, frekvens och bildläge i datorns grafikinställningar, inte bara i skärmens meny. Kabel och port behöver också stödja kombinationen. DisplayPort 1.2 finns exempelvis på ASUS TUF VG32, medan Philips Evnia och Samsung OLED G9 har DisplayPort 1.4. Begränsad anslutning kan annars lämna skärmen på ett långsammare läge.
Responstid mäter panelens växling mellan bildlägen
Responstid beskriver hur snabbt en pixel växlar mellan olika bildlägen. Philips Evnia och Samsung OLED G9 anges till 0.03 ms, vilket är lägst i jämförelsen. Samsung G9 49, Viewsonic VX2458 och ASUS TUF VG32 ligger på 1 ms, den högsta nivån i urvalet. Skillnaden kan märkas som mindre efterdragning bakom rörliga objekt, särskilt i mörka scener eller vid snabba kamerarörelser.
Responstid är däremot inte samma sak som hela fördröjningen mellan musrörelse och synlig bild. Den totala känslan påverkas även av spelmotorns bildfrekvens, grafikinställningar, signalväg och skärmens bildbehandling. En lägre angiven responstid talar för snabbare pixelväxling, men siffran ensam avgör inte spelkänslan. I praktiken är 1 ms fortfarande en snabb nivå för gaming, medan 0.03 ms ger OLED-panelerna ett tydligt tekniskt försprång.
Upplösning och paneltyp styr detalj och kontrast
Full HD, 2560x1440 och 5120x1440 ger olika mängd bildinformation. Viewsonic VX2458 visar 1920x1080, vilket passar en mindre skärm och gör det lättare för datorn att driva hög frekvens. ASUS TUF VG32 har 2560x1440, en tydligare detaljnivå som passar en större 32-tumsskärm och den som söker en gamingskärm 32 tum. Philips Evnia, Samsung OLED G9 och Samsung G9 49 använder 5120x1440 i ultrabrett format, vilket ger stor arbetsyta men ställer högre krav på grafikkortet.
Paneltypen påverkar kontrasten på ett annat sätt än upplösningen. OLED kan släcka enskilda pixlar och ger därför mycket djup svärta, medan VA-paneler normalt ger hög kontrast inom LCD-tekniken. Philips Evnia har en QD-OLED-panel och högst kontrast i jämförelsen. Samsung G9 49 använder VA-panel och erbjuder en annan balans mellan pris, ljusstyrka och kontrast. För valet av gamingskärm blir det därför en fråga om detalj, format och bildkaraktär.
HDR behöver både ljusstyrka och rätt spelstöd
HDR kan visa större skillnad mellan mörka och ljusa delar, men funktionen kräver både hög ljusstyrka och innehåll som faktiskt använder HDR. Philips Evnia når 1000 nits och har HDR, medan Samsung OLED G9 ligger på 250 nits. ASUS TUF VG32 har HDR och 300 nits. En HDR-märkning räcker alltså inte ensam. Ljusstyrka, kontrast och spelets HDR-läge måste samverka för att effekten ska synas.




