Kraften går från vevpartiet till bakhjulet
När du trycker ned pedalen vrider vevarmen vevpartiet runt. På vevpartiet sitter ett kedjehjul som griper tag i kedjans länkar. Kedjan löper sedan bakåt till kassetten, där ett valt drev överför rotationen till baknavet och bakhjulet. Hjulet pressar därefter däcket mot vägen, så cykeln rör sig framåt.
Kraften påverkas av hur jämnt du trampar och hur väl delarna passar ihop. Ett större kedjehjul eller mindre kassett drev ger högre fart per varv, men kräver mer kraft. Ett mindre kedjehjul eller större drev gör starten och stigningen lättare. Denna mekanik är densamma oavsett om cykeln har kolfiberram eller aluminiumram. Därför betyder en väljusterad drivlina mer än marknadsföring om en enskild ramdetalj.
Kedjan överför trampkraften effektivt
En ren kedja griper tag i drevens tänder utan onödigt motstånd. Smuts fungerar tvärtom som slipmedel, vilket ökar friktionen och påskyndar slitaget på både kedja och kassett. Rätt spänning håller kedjan stabil när du trampar och växlar. Är den för lös kan den hoppa, särskilt under belastning. Är den för hårt spänd ökar motståndet i drivningen. Regelbunden rengöring och smörjning ger helt enkelt jämnare kraftöverföring.
Växlarna ändrar motståndet i backar och fart
Växlarna ändrar förhållandet mellan vevpartiets rotation och bakhjulets rotation. På en lätt växel snurrar bakhjulet mindre per pedalvarv, vilket minskar motståndet i en backe. En tyngre växel ger mer fart per varv och passar bättre när vägen lutar nedåt eller tempot stiger. Målet är inte att alltid välja den tyngsta växeln, utan att hålla trampningen jämn.
Kassetten erbjuder flera drev med olika storlek, och växelföraren flyttar kedjan mellan dem. En cyklist kan då byta motstånd innan benen tappar rytmen. Scott Foil RC 10 har 24 växlar och Shimano Ultegra di2, medan Trek Domane AL 2 har 8 växlar och Shimano Claris. Fler växlar ger fler små steg, men gör inte automatiskt cykeln bättre för varje cyklist.
Elektroniska reglage styr växlingen med signaler
Vid elektronisk växling skickar reglaget en elektrisk signal till växelsystemets motor eller styrenhet. Den flyttar växelföraren med jämn och förutbestämd rörelse, i stället för att använda en traditionell vajer. Trycket på reglaget blir därför kort och tydligt. Tekniken finns exempelvis i Lapierre Xelius med SRAM Force eTap AXS och i Scott Foil RC 10 med Shimano Ultegra di2. Mekanisk växling använder däremot vajrar och direkt handkraft.
Skivbromsen pressar belägg mot en bromsskiva
När du trycker på bromsreglaget överförs kraften till bromssystemet. Hydrauliska system använder bromsvätska för att pressa kolvar i bromsoket, medan mekaniska system drar i en vajer. Kolvarna trycker bromsbeläggen mot en bromsskiva som sitter fast vid navet. Friktionen bromsar skivan, hjulet och till sist cykeln.
Skivbromsen arbetar nära hjulets centrum och påverkas mindre av fälgens skick än en fälgbroms. Den ger därför en tydlig lösning för kontrollerad inbromsning på landsväg, särskilt när underlaget är blött. Samtliga fem utvalda racercyklar har skivbroms. Det gör bromstypen till en gemensam grund i jämförelsen, även om ram, växelserie och målgrupp skiljer sig.
Bromsok och bromsskiva skapar friktionen
Bromsoket håller beläggen på varsin sida om bromsskivan. När beläggen klämmer skivan omvandlas rörelseenergi till värme och farten minskar. Du får bäst kontroll genom att bromsa progressivt, alltså öka trycket jämnt i stället för att hugga till. Framhjulet står för mycket av inbromsningen, men för hårt tryck där kan låsa däcket. En stabil bromsskiva och rätt justerade belägg ger därför säkrare dosering.




