Flashminnet lagrar data utan ström
NAND-flash är ett icke-flyktigt minne. Det innebär att informationen ligger kvar även när kameran, mobilen eller kortläsaren stängs av. När du tar ur minneskortet bryts strömmen, men laddningarna i minnescellerna behåller sitt lagrade tillstånd. Därför kan bilder, filmer och dokument öppnas igen när kortet ansluts till en kompatibel enhet.
Lagringen sker inte som lösa filer i ett tomt utrymme. Styrenheten håller ordning på celler, block och adresser, samtidigt som den försöker fördela skrivningarna jämnt. Det minskar onödigt slitage över tid. I praktiken kan kortet alltså fortsätta lagra data utan batteri, men själva skrivningen kräver ström och en fungerande styrenhet.
Minnescellerna organiserar digital information
En minnescell lagrar elektrisk laddning på olika nivåer. Styrenheten tolkar nivåerna som digitala värden och bygger därifrån upp de data som enheten efterfrågar. Flera celler tillsammans bildar större lagringsområden, där filsystemet placerar foton, video och appar. När data raderas försvinner den inte alltid omedelbart ur cellerna. I stället markerar systemet utrymmet som tillgängligt för framtida skrivning.
Läsning och skrivning belastar kortet olika
Läsning innebär att enheten hämtar redan lagrad information från kortet. Skrivning innebär att nya data måste organiseras, laddningsnivåer måste ändras och informationen måste placeras i lediga celler. Därför är läshastighet och skrivhastighet separata egenskaper, även när de anges bredvid varandra. Ett kort kan vara mycket snabbt vid kopiering från kortet, men långsammare när kameran sparar nya filer.
Skillnaden märks särskilt vid stora filöverföringar. En hög läshastighet kortar tiden när bilder flyttas till datorn, medan skrivhastigheten avgör hur snabbt en kamera kan ta emot nya data. I topplistan når det snabbaste kortet 650 MB/s i skrivhastighet och 880 MB/s i läshastighet. Det är högt över medianen för respektive jämförelse.
Skrivning avgör hur snabbt kameran tömmer bufferten
Kameran sparar ofta först nya bildrutor i en snabb buffert. När bufferten fylls måste kortet skriva vidare i en jämn ström. En hög skrivhastighet hjälper då kameran att tömma bufferten snabbare, särskilt vid kontinuerlig fotografering eller stora videofiler. V30 och U3 beskriver dessutom lägsta prestandanivåer för video, men den praktiska skrivningen påverkas även av kamera, filformat och kortets styrenhet.
UHS-bussen styr hur enheten kommunicerar
UHS-I är ett gränssnitt mellan kortet och värdenheten. Det beskriver hur data kan färdas över kontakterna, inte automatiskt vilken läshastighet eller skrivhastighet kortet alltid når. Därför kan två UHS-I-kort ha tydligt olika prestanda. SanDisk MicroSD Express använder UHS-I, men har ändå 880 MB/s i läshastighet och 650 MB/s i skrivhastighet enligt specifikationen.
Kortets klassning måste samtidigt passa enheten. Ett microSDXC-kort behöver en kompatibel plats, medan ett SDXC-kort använder en större kortstandard. U3, V30 och Class 10 hjälper till att beskriva kortets avsedda prestandanivåer. UHS-II är en annan gränssnittstyp, men en UHS-II-läsare gör inte automatiskt ett UHS-I-kort snabbare.
Kortets hastighet kräver rätt kortläsare
Den praktiska överföringen begränsas av den långsammaste länken. En kamera kan skriva långsammare än kortets angivna värde, och en enkel kortläsare kan bromsa kopiering till datorn. Kontakterna och enhetens stöd för microSDXC eller SDXC måste också stämma. Därför får du inte alltid den högsta läshastigheten i varje kombination, även om kortet har hög klassning.




