Kamsegmenten pressas mot sprickans väggar
En kamsäkring använder flera böjda kamsegment som sitter runt en gemensam axel. När segmenten vrids ut får de kontakt med sprickans båda väggar. Kraften från klättraren går då inte rakt ut genom utrustningen, utan pressar segmenten mot berget. Friktionen mellan segment och berg hjälper kamsäkringen att stanna kvar.
Placeringen måste ske i en spricka med jämna, tillräckligt stabila väggar. En spricka som smalnar av fel håll, har löst material eller saknar bra kontaktytor ger sämre stöd. Kamsäkringens storlek ska därför passa utan att segmenten står helt ihoptryckta eller nästan helt öppna. Black Diamond C4 5 har 14.0 kN i brottstyrka, högst i jämförelsen, men värdet ersätter inte en noggrann placering.
Varför kräver sprickbredden rätt modell?
Kamsegmenten behöver ligga mot stabilt berg med tillräcklig öppning kvar för att kunna arbeta. Är modellen för liten får segmenten begränsad kontakt och kan röra sig mer vid belastning. Är den för stor blir utrymmet trångt, vilket kan försämra placeringen eller göra borttagningen svår. Rätt storlek handlar alltså om passform, inte bara om brottstyrka. Det gäller lika mycket vid traditionell klättring som när man väljer en kamsäkring för alpin klättring.
Avtryckarstången öppnar och stänger kammen
Avtryckarstången sitter kopplad till kamsegmentens mekanik. När man trycker in den dras segmenten ihop och kamsäkringen blir smalare. Då kan man föra in den i sprickan eller dra ut den efter klättringen. När man släpper stången återgår segmenten mot sitt normala läge och söker kontakt med väggarna.
Stången är främst ett placeringsverktyg, inte en metod för att tvinga fast utrustningen. Man ska föra in kamsäkringen lugnt, släppa avtryckaren och kontrollera att segmenten ligger jämnt. En jämn placering minskar risken för att utrustningen vandrar eller belastas snett. Black Diamond C4 3 väger 181,1 g och har 12.0 kN i brottstyrka, vilket gör den hanterbar för nybörjare, men handgreppet måste fortfarande vara kontrollerat.
Hur påverkar handgreppet själva placeringen?
Ett lugnt handgrepp gör det lättare att känna när kamsegmenten möter bergväggarna. Trycker man snabbt in stången och släpper utan kontroll kan utrustningen hamna snett eller för långt in. Man bör därför hålla i slingan, styra kamsäkringen mot den valda platsen och släppa stången gradvis. Därefter kontrollerar man att segmenten har jämn kontakt. Det är särskilt relevant vid bouldering, där korta rörelser kan ge abrupt belastning.
Slingan leder belastningen mot förankringen
När en kamsäkring sitter rätt bildar slingan länken mellan kamkroppen och karbinen. Klätterrepet löper genom karbinen, medan slingan överför kraften tillbaka till kamsäkringen och berget. Belastningen går alltså genom flera delar i följd: rep, karbin, slinga, axel och kamsegment. Förankringen är själva kontakten med berget, inte bara den synliga utrustningen ovanför sprickan.
Slingans längd påverkar hur fritt karbinen kan ligga och hur mycket kamsäkringen kan röra sig när repet drar åt sidan. Ett rep som belastar placeringen snett kan få utrustningen att vandra, särskilt i en ojämn spricka. Därför behöver man se hela systemet efter placeringen. DMM Dragon 2 Cam har 12.0 kN i brottstyrka och är anpassad för alpin klättring, där en stabil kedja mellan placering och rep blir särskilt betydelsefull.
Vilken roll har karbinen vid belastning?
Karbinen kopplar klätterrepet till kamsäkringens slinga. Den ska ligga rätt i slingan och ge repet en tydlig väg utan onödiga tvära drag. När repet belastas förs kraften genom karbinen till slingan och vidare till kamkroppen. Karbinen är alltså en länk, inte själva förankringen i berget. Om placeringen är dålig kan en korrekt använd karbin ändå inte kompensera för bristande stöd.



