Ultraljudssonden fångar rörelse från fostrets hjärta
Sonden innehåller en omvandlare som skickar ultraljud in i kroppen och tar emot ekon från vävnader som rör sig. När fostrets hjärta slår förändras ekot på ett annat sätt än från stillastående vävnad. Elektroniken omvandlar förändringen till en elektrisk signal, som sedan kan behandlas och skickas vidare till högtalaren.
En smal stråle gör det enklare att rikta signalen mot ett begränsat område. Därför behöver man ofta flytta sonden lugnt och metodiskt tills hjärtljudet blir tydligare. Gel förbättrar kontakten mellan sond och hud, eftersom luft annars stör överföringen. Gima D2003 använder en högkänslig 2 MHz-sond och gör signalen tillgänglig både som ljud och som visning på display.
Dopplereffekten skiljer rörelse från omgivande vävnad
Dopplereffekten innebär att en reflekterad signal ändrar frekvens när den träffar något som rör sig. Ett slående hjärta ger därför en annan signal än vävnad som ligger stilla. Elektroniken analyserar frekvensförändringen och använder den för att skapa ett hörbart rytmmönster. Det är inte en bild av hjärtat, utan en bearbetad återgivning av rörelsen. Placering och vinkel påverkar hur tydlig signalen blir.
Signalbehandling sorterar hjärtljud från brus
Råsignalen innehåller mer än hjärtats rörelse. Den kan även påverkas av sondens förflyttning, vävnadens egna rörelser och kontaktljud mot huden. Intern signalbehandling försöker sortera fram det återkommande mönstret och dämpa oregelbundna brusartefakter. Det gör ljudet jämnare och kan göra hjärtljuden lättare att urskilja.
Signalbehandling skapar däremot inte en signal där ingen tydlig träff finns. Om sonden ligger fel kan ljudet bli svagt, hackigt eller försvinna helt. Gima D2005 kombinerar signalbehandling med en vattentät sond och en stor LCD-display. Det ger en tydligare återkoppling än modeller som bara återger ljud, även om användaren fortfarande behöver tolka signalen försiktigt.
FHR visas bara när modellen har display
En modell med display kan visa FHR som ett numeriskt värde efter att elektroniken har bearbetat signalen. Det ger en visuell avläsning, medan en enklare fosterdoppler utan display bara återger hjärtljudet via högtalaren. Ljudet kan kännas direkt, men kräver mer egen tolkning. En LCD-display gör alltså avläsningen mer konkret, men den ersätter inte god sondplacering eller eftertanke kring värdet.
